Don't..
Jag vet inte riktigt vad jag känner längre.. Vi var hemma hos Marro igår, vi hade askul. Det hade vi verkligen kan jag lova. Men.. Varför kan jag inte svara på frågan vem jag är kär i? Jag vet inte längre.. Pojken säger en sak.. Han är ruskigt kär i mig.. Han som jag ville bilda liv med men då var det omöjligt. Nu, helt plötsligt så.. Borde det gå men jag vet inte om jag är kär i honom längre. Men tänk om jag är kär i honom? Hur vet jag det? Jag tycker om att prata med honom, han lyssnar på mig. Han får mig att skratta. Han är speciell för mig och nu när jag tänker på honom så får jag en lustig känsla i magen. Är det normalt att känna såhär? Som om man vill skrika och spy på samma gång? Jag vet inte, hur känns det? Kan ingen förklara för mig!? Jag håller på att sjunka genom golvet här, jag vet inte vad jag ska göra snart.. Jag skulle kunna göra vad som helst för den här pojken, vad som helst.. Bara jag kunde. Men jag är för liten. Mina päron låter mig inte göra som jag vill, inte gå vart jag vill. "Det är farligt!", "Kom hem sju!" & "Var försiktig.".. De är de vanligaste grejerna man hör. Jaha.. Okej, de bryr sig. Men kan de inte sluta göra det för ett tag? Jag är 15 och förnuftig. Förnuftigare än min halvbrorsa och han är 25. Det är lite jobbigt att höra att man är smart fastän man inte klarar av att få ner allt det smarta på ett papper. De säger att jag är smart och intelligent. Jag tar det som ren "bullshit." jag tror dem helt enkelt inte. Jag känner på mig att mina intagninspoäng till gynmasiet kommer vara låga, på något vis. Men vi får väl se..
Just something to think about.
Sometimes I wish that I could die for just one day.
To see how the people around me would answer to it.
If they would go mad, crazy and sadistic.
Or they just would say "Life goes on" after me.
If they would cry on my funeral.
Or if they just would stand and look at my dead body with no feelings.
If they would change their life just because of my death.
Or if they would go on like they did before..
Yea, If I only could die for one day..
*Han förde huvudet aningen på sned, några hårslingor föll ned i hans ansikte och de bruna varma ögonen iaktog henne tyst.*
'' Ingen har sagt att din dröm är fel... Det kanske bara var så att den inte skulle bli uppfylld... ''
*Sade han lågt, nästan ohörbart. Han svalde stillsamt och fortsatte sedan.*
'' Du kommer alltid vara min.. Jag kommer alltid älska dig.. Du kommer alltid finnas med mig.. ''
*Han gick fram till henne och smekte ömt ned för hennes kind.*
Och om jag älskar dig..
Vad händer då?
Kommentarer
Postat av: Lovve
Jag vet precis hur du känner.. det där med att spy och skrika på samma gång.. och att man vill göra vadsom helst för den pojken.. OCH om det verkligen är äkta kärlek.. dettvekar jag inteen sekund på... men om det verkligen kan hålla.. om det inte är för bra för att vara sant.. jag vet hur det känns..
Trackback