smile ~

ååh, fy fan.. jag kan inte släppa honom ur huvudet. det här är skitjobbigt, har typ haft ont i magen hela natten nu, vaknat och tänkt på honom. vad i helvete ska jag göra? allt jag vill är att vara med honom, men det är så svårt när han bor så långt bort och hela tiden.. är med annat folk. hans vänskapskrets är asstor och jag är bara en liten liten del av den.. det känns som allt gick fel förut, verkligen allt. jag ville verkligen vara med honom, men allt gick snett och folk störde och bajs. jag vill att han kommer hit någon gång.. stannar hos mig.. så jag får tid att vara ensam med honom. bara han och jag liksom. det skulle vara helt underbart. han sa att han ville vara med mig, varför gick allt så feeel? åh, jag hatar det här, blir jag kär i fel personer eller vadå? kanske borde.. åh, nej så tänkte jag förut också och jag har inte känt såhär på ett helt år. det är en helt underbart mysig känsla men jag vet inte vad jag ska göra. jag blir förvirrad av mig själv, och av honom och det blir bara pannkaka av alltihop i slutet.. skulle inte förvåna mig..

idag är det vernissage på utställningen resilience på biblioteket här i stan. ska dit och kika lite på slutresultatet, men inte så mycket mer. har skolsaker att göra som jag måste göra, verkligen. pallar inte heller att vara social när jag känner såhär. är värsta känslosam och allt nu så.. om människor runt omkring mig håller på för mycket så kan jag bli irriterad, även om jag inte menar något illa alls. dessutom vet dom ju säkert inte vad som pågår i mitt huvud osv. vill ju bara vara ifred med honom..

Just something to think about.

Glöm inte vernissagen som börjar klockan 13.00, den finns i biblioteket i Södertälje.